Pappa lärde mig hur man skriver siffror, för räkna kan jag men skriva är svårare men nu kan jag.... alla klappade händerna.... jag är duktig!

Mamma:

Sista dagen på jobbet sen en veckans semester, hoppas jag inte får panik eller nåt bara för att man är ledig. Igår satt jag och min man i köket och skrev ner en lista vad som ska med till resan... hoppas vi får en lyckad semester säger jag bara...

Men nu ska jag avrunda här för det är dax för mig att kila iväg till jobbet!

Mamma:

Va' härligt det är att jobba, rensa tankarna samt ladda batterierna inför alla kommande operationer. Gustavs stora operation väntas hända mitten av augusti men senast sista september. Mamma och pappa flyttar till Finland så min enda stöttepelare är min lillebror.

Snart får vi bege oss in i karantän så att Gustav inte blir smittat av någon slags sjukdom.

Bråket med försäkringskassan fortsätter... de ger sig inte, inte äns när de har gjort fel. Ibland känns det som att man har inga rättigheter utan massa skyldigheter!  Jag kan säga om mig själv att jag är en fighter, en envis sådan, jag ger mig inte vid första taget. Skulle jag berätta allt om oss, vad vi har gått igenom så skulle alla ställa frågan: " Hur orkar ni leva?"

Min dröm är att jag vaknar snart från alla bekymmer och problem som inte äns är orsakat av oss själva och att mina barn för det första skulle må bra från alla hjärta och lungbesvär då skulle jag säga att jag är lycklig. Jobb har jag nu där jag trivs som bara den, jag älskar mitt jobb och jag har förklarat min situation med alla hjärtproblem osv... och det är helt ok!

Men nu måste jag lägga mig i ett varmt bad för Gustav tjatar på mig!

Kram på er!