Mamma:

Jag som är så ivrig att få träffa han, gosa och krama samt pussa... Han ligger fortfarande inkopplat till respiratorn och har ej vaknat... men det får ta den tid det tar, huvudsaken är att han mår bra och att inte ha ont.  Det är så otäck syn när han ligger där och är inkopplat till alla dessa slangar och apparater... men måste se så här att de är till för hans bästa!

Hans nya tjej var förbi imorse och sa att hon minnsam ville prata med Gustav... en söt liten Prinsessa...

Nu är det dax att avrunda här och gå ner till köket och koka kaffe  ...

Kram på er!

Jag vill inte ha Timmy Lamm med för han skriker som en tjej!

Mamma:

Imorse så lämnade jag ifån mig min kära lilla trollunge som skulle genomgå hjärtoperation....  Allt har gått som planerat med operationen, själv föll jag ner i tårar när jag fick se han första gången efter en lång väntan, totalt  6 timmar tog det. Hemskt och se han med alla dessa slangar och apparater m m bland dessa så såg jag en liten trollunge, Min Gustav!!   Det går inte att beskriva känslan att nu, nu är det över! Nu har han ett helt hjärta, som är gjord av charm, lycka och massa kärlek samt en nypa av bus...

För mig är det dax att bege mig till sjukhuset igen med alla dessa gosedjur!

Mamma:

Själv är jag nervös som bara den, Gustav själv förstår inte riktigt vad som händer imorron! Just nu så njuter han sin tid med att leka och springa med alla barnen från 2 år till 6 år... samt en som sitter i rullstol.

Om en halv timme så ska vi duscha igen 2 ggr... sen är det bara att stanna i rummet och titta på film en liten stund.

Kl: 7.15 ska vi vara på avdelningen där han ska duschas för sista gången sen kl:8.00 börjar OP.

Åååh va jag hatar detta... och jag vet att jag måste göra det engång till fast med Emelie som har dåliga lungor... hur ska detta gå???  

Sen börjar den stora rehabiliteringen med Guctav... han får inte klättra, hoppa eller påfresta bröstet på någetvis.... Hur ska det gå?

  Go'natt från oss till er alla!  

Mamma:

Upp före tuppen när man är här med Gustav... Först åt vi frukost sen samlade jag våran tvätt och la de i tvättmaskinen.... hinner tvätta alla kläder innan vi ska till avdelningen.

Vädret här i Göteborg, regn regn och regn....

  Nya inskrivningen på avdelning 323 inför stora hjärtoperation  

Mamma vill att jag ska ta det lungt men jag har inte tid... mina kompisar vill leka med mig ju...

Mamma:

Nu är jag uttråkad och kaffesugen, Gustav är på vift... Saknaden efter familjen är stor... längtar bara hem!!!

Mamma:

Medans maten är i ugnen och Gustav leker samt jag sitter här vid datan så har jag Googlat fram syndromet CATCH 22, http://www.22q11.se/ Där kan man läsa om den mystiska sjukdomen som upptäktes sk sent och att man vet om det ytterst lite!

Nu är det bara i väntans tider tills vi får svar på alla prover som våra barn har gjort! 

Mamma:

Är rastlös... och försöker samtidigt ställa om mig inför OP med Gustav vilket inte är lätt! Har gjort det nu x antal gånger...

Tidningarna har jag läst om o om igen.... planerat massa inredningar hemma så det blir storröj när vi anländer hem.... Gubben läsr bli tokig på mig!

Sådan är jag, flytta på möbler då blir inte jag deppad... jag gillar att storstäda men inte underhållsstäd... Storstädningen ger resultat och det doftar gott...  

Då vet man oxå att alla bacilusker har försvunnit... jag läste nämligen om vad damm innehåller och fick nästan kli-attack... mådde illa som bara den!

Undrar hur det är hemma!!?? Nervös?? Inte alls...???

Nu ska jag gå och leta min kära son här i huset... och hålla utkik att han inte är allt för blå om läpparna!

  Ha en fortsatt trevlig dag!!!  

Mamma:

Regnig dag i Göteborg...Gustav är full i gång med att leka med sin kompis Lovisa som bjöd Gustav på glass igår efter maten.

Själv har jag ätit frukost och tagit en dos av morgonkaffet... kaffet har smakat blää här men nu har jag kommit på hur man brygger riktigkaffe så som hemma...

Dagen ser ut som så för oss: vi ska ner till sjukhuset och tanka Gustavs "helikopter" för att hålla den vid liv inför OP.

Catch 22 proverna tog de oxå på Gustav och avdelningsläkaren sa att hon nästan kan säga att han har det genom att känna på hans kötlar i halsen.   

Men vi saknar resterande familjen såååå mycke! Nästa vecka kommer det att vara en tuff vecka för Gustav .... jag får själv hålla mig i skinnet så att jag inte bryter ihop...

  Hjärtekramar till er alla från oss!