Jag är arg, arg och arg... mamma har inte varit glad över mig idag och inte pappa heller. Inget går som jag vill och vi skulle till Willes kalas idag oxå men mamma köpte inte nån present åt mig så... då... blev jag arg!

Mamma:

Idag har det varit en jobbig dag med Gustav men det gick bra i affären. Han har ätit dåligt samt varit på dåligt humör hela dagen... vi gick till kalaset och stannade där bara en liten stund för han fick små utbrott hela tiden. Han skulle minnsam oxå ha kalas samt paket och allt möjligt men jag sa åt honom att snart är det din tur och då löste utbrottet.... hmmm... det jag undrar mest nu är att kommer jag någonsin ha mitt drömjobb, isåfall när? Kommer utbrotten ta slut efter hjärtoperationen?

 

Anna

21 mars 2010 20:42

Oj vilken historia! Hur kan svensk sjukvård missa dessa symptom!
Er kille kommer bli frisk och jag kommer följa hans väg dit!
Sryrke kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En kaffe till mig och en tallrik med fullkornsvälling till Gustav.... idag blir det att ringa runt till läkare ang näringsdrycker till min gosse. ...

Projektet fortsätter, konstigt nog så hjälper det mig att samla krafter till livets olika motgångar... det ska inte behöva kosta mycke för att få en lyxig rum där man trivs! Återanvända gamla möbler, måla till någon favvo färg, voala... som en ny möb...

Våran sovrum behöver snyggas till lite... man blir deppad och bara titta på det... barnen tittar på TV och vill inte gå ut pga vinden. Det blåser storm ute... Imorron måste jag gå igenom alla läkartider som kommas skall... medans jag njuter av min ka...

Nu ska familjen på kurs... för Autism! Vi är en vanlig familj, kämpat med barnen ända sen födseln.... man lever i Tro Hopp och Kärlek... nu ska vi lära oss med att hålla i rutiner, förberedelser... va e det? Bildstöd ska hängas upp på väggen för Gust...

Mamma: Läste idag på tidningen att Stockholmsstad vill ta bort resurserna till barn med särskilda behov i skolorna... hur ska det gå för dessa barn? Jag tänker på min Lilla Herre och min dotter som har särskilda behov... Hur tänker de? Har de inte rä...